Har spenderat några dagar i stugan där det varit underbart bra väder och varmt i havet. Badning indeed. Har tagit ikapp en smula på min pinsamt dåliga badstatistik denna sommar. När jag tänker efter har det varit en riktig sommarvecka.

Plockat jordgubbar i Skråmträsk, samt lunchat på kvarncaféet
Badat i Boviken
Åkt till stugan
Solat och badat
Hälsat på hos Sanna i deras sommarstuga vid Piteå havsbad
Diggat till Veronica Maggio och en sista gång sjungit med i "Calleth you cometh I" och dessutom mitt i folkvimlet sprungit på Sofia som jag var samtidigt som i Montpellier!
Namnsdagsfikat, blåbärsbullar

Det är omöjligt att undvika vad som hänt i vårt grannland. Stämningen är tryckt och man, jag, kan bara inte förstå hur hemskt det är. Det är ofattbart. Skänker tankar till Oslo och Norge, och tänk de anhöriga till offren, hur de lider. De behöver en tanke och en kram. Det låter lätt klyshigt i ord, men det är var som behövs. Man kan inte göra allt men man kan göra lite. Man kan göra det man kan.

I allt det hemska fick vi i Skellefteå ändå trösta oss med en av årets höjdpunkter, Trästockfestivalen. Lördagen blev en speciell festivaldag. Movits! spelning glömmer vi i inte i första taget. Fick alla att släppa loss och släppa tankar och bara dansa loss i spöregnet. Att det plötsligt började spöregna, verkligen spöregna, gjorde egenligen ingenting. Det gjorde det nästan bara bättre, till en speciell spelning. Regnsdans blev det helt enkelt. Vi förstökte trycka in oss många personer under ett och samma (hoppande) paraply, men vattnet forsade ner över ryggarna i alla fall. (Dessutom var jag ganska glad att jag inte skulle campa och sova i ett tält, så det var bara att njuta och skita i att man blev lite (!?) blöt. Vad gör det liksom? en dag som denna.) 3 dagar fylda av musik, värme och glädje. Ännu en gång blev Trästock en sommarhöjdpunkt.



                      

 

                     

                    

                      

                      

                          

                          





                                        

                       

 

                      

                        

Hemma. Bil, bil, bil från klockan fem i morse. Har gått fint.
Och regnat  hela dagen, ända till Ume där kom solen.
Har vart en kul tur i södern.
Känns skönt att vara hemma igen.
En del mat och kakor har det blitt. Gott. Som det ska va.
Nu blir det sallad och joggning.
Och tapetsering och pysslande.
Och TRÄSTOCK på torsdag! Längtar till det gör jag,som sjutton.

Vi ses mina vänner!

än att sitta ute i värmen och pyssla med hundratals av mina bilder från Montpellier som är framkallade!

Tänkte sammanfatta förra veckans festivalvistelse med lite text bilder och musik. En rolig vecka var det. Bra väder, massa folk, mycket och bra musik, trevliga och nya bekantskaper, diverse festivalmaträtter, sång och dans, skrålande, skräpig camping, bajja-majjor, skugg-vila, solbränna, rosa/gula kronor, mjölkbarsdisco, gammal-öl-lukt, converse, jeansshorts, spelschemakonsultering, skratt, svett och tårar. Och allt annat som hör festivallivet till.

Jag har färdats med tåg. Från Bastuträsk. Till Uppsala. Där bytet byttes till buss till Sala och därefter tåg till Borlänge. Försenat tåg. Promenerat på Borlänges gator. Välkomnats till campingen, ett hav av tält.



Sprungit mellan scenerna. Ringade in önskemålen för de fyra fullspcäkade dagarna. Inte mycket tid till övers. Planering, prioritering och när ska man egentligen hinna äta? Kings of Leon, Serenads, Lykke Li avfyrade startskottet.

Borlänge och Peace & Love bjöd ännu en gång på ett fantastiskt sommarväder. Svettpärlor och solbränna. Jo. Bara att hänga i skuggan. Dagen två forsatte med allsång i stora folkhav, galna frontmän, början av adjösägningen till Ze Ark. Rock i sommarnatten.





Timbuktudagen. Helt fantastiskt. Lyckades få se honom (uppträda) tre gånger på en och samma dag. Hade faktiskt räknat med en hel del gästspel då jag fick se uppställningen för P&L 2011. Men Timbuk då, först som Timbuktu - dans i solskenet - , sedan tsms med Movits! och sedan med Looptroop. Och sjöng de inte Mammas gata så säg? Helt fantastiskt. Alla Norén-bröderna har jag skådat. Bra jobbat Borlänge. Bra jobbat. The Strokes var coola. Men vilket antiklimax !? Vad hände? Och blir det lite ravvä till nattamat? Eller dansa disco, bara sådär, i mjölkbaren. Och när jag blir rik ska jag köpa en såndär röd gitarr och ha som prydnad.













Sen då? Lugnet före stormen. En dusch! Ladda mobiler. Det smäller. Superlördag. Musik, musik, musik. Alltså verkligen, när ska man hinna äta idag då? Puss-Mando, Säkert som tappat rösten. Spring, hinn med. Myten, legenden, bräkaren Bob Dylan. En minnesvärd Gubben i lådan. Hitkavalkader. Expressenfoto. Dans till Miss Li. Ett fantastiskt avslutande på festivalen av allas vår Håkan Hellström. Dans, sång och musikälskande tårar till Nu kan du få mig så lätt. Det kan du Håkan. Du var nog banne mig bäst av alla.

Och tillslut så lämnade även de sista krigarna campet genom en camping som inte var av denna värld. Jag är ganska glad att jag inte åker i Borlänges skidklubb. Jag lider verkligen med de som skulle städa. Vänta på tåg. Tåg från Borlänge til Gävle, mitt emot Mando-CJ !! Väntan i Gävle. 7 timmar. Kul, väldigt kul. Och roligare skulle det bli. Äntligen skulle vi få kliva på tåget hem mot Bastu, ut på perrongen går vi. Skylten blinkar "Ny tid" - 00.58. U Got to be kidding me. Två timmar försenat. Det är inte sant. Skjut mig i huvudet. 



Bara att vänta då. 7 timmar blev 9. Tur att vi var två. Och tur att övertröttheten redan infunnit sig för länge sedan. Och tur att det var vi som slapp berättar-gubben. Trött var ordet. Men vi överlevde. Tåget kom och jag kunde sova hela vägen hem i min sittvagn. Det löser sig. Fett skönt att sova i sin riktiga säng. Fett kul festivalvecka.