En strimma ljus i mörkret

Det är omöjligt att undvika vad som hänt i vårt grannland. Stämningen är tryckt och man, jag, kan bara inte förstå hur hemskt det är. Det är ofattbart. Skänker tankar till Oslo och Norge, och tänk de anhöriga till offren, hur de lider. De behöver en tanke och en kram. Det låter lätt klyshigt i ord, men det är var som behövs. Man kan inte göra allt men man kan göra lite. Man kan göra det man kan.

I allt det hemska fick vi i Skellefteå ändå trösta oss med en av årets höjdpunkter, Trästockfestivalen. Lördagen blev en speciell festivaldag. Movits! spelning glömmer vi i inte i första taget. Fick alla att släppa loss och släppa tankar och bara dansa loss i spöregnet. Att det plötsligt började spöregna, verkligen spöregna, gjorde egenligen ingenting. Det gjorde det nästan bara bättre, till en speciell spelning. Regnsdans blev det helt enkelt. Vi förstökte trycka in oss många personer under ett och samma (hoppande) paraply, men vattnet forsade ner över ryggarna i alla fall. (Dessutom var jag ganska glad att jag inte skulle campa och sova i ett tält, så det var bara att njuta och skita i att man blev lite (!?) blöt. Vad gör det liksom? en dag som denna.) 3 dagar fylda av musik, värme och glädje. Ännu en gång blev Trästock en sommarhöjdpunkt.



                      

 

                     

                    

                      

                      


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0