Ivar: Pappa, Lillan tog nyckeln!
Leif: Det är bra Lillan, övar du lite till kan du bli väskryckare!

----------------
Ivar (till Leif): Det är jag som är Kung Arthur, du kan också vara kung fast på ett annat slott och nu är du och hälsar på mig, då måste du ha en massa gåvor och presenter som du lägger vid mina fötter

Astrid (kommer in): Leif, kan du bära in väskorna och lägga dem...eeh...
Leif: Ska jag lägga dem framför dina fötter?
Astrid: Ja, varför inte.

--------------
Melitta: Hörde du?
Astrid: Ja, hör så tyst det är. Inga tutande bilar, inga grannar som lyssnar på Ace of Bace, bara ljudet av våra egna andetag-är det inte fantastiskt?
Leif (kommer in): Vad är fantastiskt?
Astrid: Tystnaden, är den inte underbar?
Leif: Som en räkmacka med marmelad.

----------------
Ivar: Mm, thänk ju veru mutch!

----------------
Leif: Här funkar det minsann! Jädrar vad det är ström i de här ledningarna!

---------------


Det var många gobitar i detta avsnittet;)
Har ni någon julstämning än såhär den andra december?